Stina Johansson och Helena Svensson
Inst för Teknik och Samhälle, avd för Trafikplanering,
LTH
Box 118, S-221 00 LUND, Sweden
tel +46 46 2224965, fax +46 46 123272
Stina.Johansson@tft.lth.se, Helena.Svensson@tft.lth.se
________________________________________________________________
Ett nytt kollektivtrafiksystem har införts i Jönköping,
en medelstor svensk stad. Det nya
systemet består av två stomlinjer samt lokala linjer och
matarlinjer. De två stomlinjerna
planerades där de största resandeströmmarna finns och
går genaste vägen mellan
ändhållplatserna via Jönköpings centrum. Dessa
båda linjer har en turtäthet på 10 minuter. På
flera ställen har linjerna egna körfält och signalprioritering
framför bilarna. Linjerna
planerades med tanken på att bussen skulle kunna konkurrera med
bilen. Som komplement till
de båda stomlinjerna finns dels lokala linjer, dels matarlinjer.
Dessa har en turtäthet på mellan
tjugo och trettio minuter. De lokala linjerna går i mer slingriga
linjedragningar än
stomlinjerna, men går även de in till Jönköpings
centrum. Matarlinjerna går inte in till
centrum, utan kräver ett byte till en stomlinje.
Det system som har införts i Jönköping karakteriseras
av hög turtäthet och korta restider. På
stomlinjerna har man inför 18 meters låggolvsbussar. Längs
stomlinjerna har man också infört
realtidsinformation på de flesta hållplatser. Dessa ger
information om hur många minuter det
är till de två kommande bussarna avgår från
den aktuella hållplatsen. Systemet ger dock också
till viss del längre gångavstånd till hållplatserna
längs stomlinjerna och fler byten.
Utvärderingen består av en analys av planeringsprocessen,
en resvaneundersökning, en
ombordstudie, en tidsserieanalys och förarintervjuer. Analysen
av planeringsprocessen
beskriver hur idén till projektet föddes samt hur planeringen
och genomförande gick till.
Resvaneundersökningen har genomförts som en resdagbok och
innehåller även en attityddel.
Studien omfattar ca 2500 personer och genomfördes både före
själva kollektivtrafik-omläggningen
och två år efter. Samma personer ingår i studien
vid båda tillfällen.
Tidsserieanalysen har som syfte att undersöka hur mycket själva
kollektivtrafikomläggningen
har påverkat utvecklingen av antalet resande och ombordstudien,
vilken genomfördes ungefär
ett år efter trafikomläggningen och består av 4900
bussresenärer, visar vad dessa tycker om
förändringen.
De frågor som kan besvaras nu efter utvärderingen av systemet
är t ex; hur mycket har
resandet ökat p g a kollektivtrafikförändringen? Vad
tycker bussresenärerna om förändringen?
Har attityderna i hela befolkningen förändrats? Vad tycker
bussförarna om det nya systemet?
Länstrafiken i Jönköping har kunnat se en ökning
av antalet sålda biljetter sedan trafik-omläggningen,
men detta beror inte enbart på själva trafikomläggningen.
Faktorer som hade
signifikant betydelse förutom linjeomläggningen var bl a
temperatur och nederbörd,
vagnkilometerproduktion, dagbefolkning, industriproduktion och detaljhandelsförsäljning
samt biljettpris för vissa biljettslag. Studien visar att själva
linjeomläggningen bidrog till en
14% ökning av antalet sålda biljetter i snitt för de
tre biljettslagen kontantbiljetter, värdekort
samt månadskort.
Ett annat sätt att studera hur bussresandet har förändrats
är att titta på de faktiska resor som
har gjorts. Detta kan vi göra genom de båda resvaneundersökningar.
Andelen bussresor har
ökat generellt mellan åren 1996 och 1998, men framför
allt har ökningen skett bland de under
25 år och de över 65 år.
Det visar sig i ombordstudien att 11% av resenärerna hade använt
ett annat transportmedel för
att genomföra resan före omläggningen. 6% av resorna
hade tidigare gjorts med bil, antingen
som förare (4%) eller som passagerare (2%). En viss övergång
har också skett från gång och
cykel (5%). 13% av resorna är så kallade nyskapade resor,
dvs dessa resor gjordes inte alls
innan omläggningen. Att denna andel är så pass hög
beror till stor del på att det har blivit nya
resor till gymnasieskolorna. När man frågar bussresenärerna
om de har förändrat sitt
bussresande sedan trafikomläggningen svarar 19% att de åker
mer buss nu och 10% att de
åker mindre buss.
Totalt sett tycker 37% av bussresenärerna att det har blivit bättre
och 31% att det har blivit
sämre. Skillnaden mellan olika åldersgrupper är inte
så stor. Tittar man däremot på vad man
tycker om systemet beroende på om man åker med stomlinjerna
eller de övriga linjerna blir
skillnaderna större. Då visar det sig att 45% av de som
åker med stomlinjerna tycker att det
har blivit bättre, medan andelen bara är 30% bland de som
åker med de övriga linjerna.
Ett bussystem som detta leder till fler byten, 36% av alla resor innebär
ett byte. Bytesför-hållandet
påverkar vad man tycker om det nya systemet. Andelen som tycker
att bussystemet
blivit bättre är högre bland de som inte behöver
byta än bland de som behöver byta buss. På
motsvarande sätt är det högre andel bland de som behöver
byta buss som tycker att det har
blivit sämre. Det visar sig också, framför allt för
personer över 65 år, att ett byte under resan
dessutom påverkar resfrekvensen. Bland de som nu måste
byta buss under sin resa är det en
betydligt högre andel som svarar att de reser mindre nu än
bland de som inte behöver göra
något byte.
Vad gäller attityderna till kollektivtrafik kan det konstateras
att attityderna har förändrats till
det bättre bland de som har börjat åka buss och till
det sämre bland de som har slutat åka buss.
Vi vet inte om attityderna påverkade beteendet eller om beteendet
påverkade attityderna, men
vi kan konstatera att en förändring har skett. Attityderna
är i princip oförändrade bland de som
åkte buss både före och efter samt bland de som varken
åkte buss före eller efter förändringen.